Bahrain befinner sig vid ett tydligt vägskäl där landet antingen kan välja att forma en rättsstat eller glida in i en nedåtgående spiral av förtryck och instabilitet.
Amnestys rapport Bahrain: Reform shelved, repression unleashed släpptes bara dagar innan årsdagen av en omfattande rapport som sammanställdes av Bahrains oberoende utredningskommisssion (BICI). BICI inrättades av landets myndigheter för att utreda de övergrepp som begicks under protesterna mot regeringen 2011. Detta initiativ ansågs vara banbrytande för Bahrains framtid.
BICI-rapporten konstaterade att regeringen var ansvarig för grova människorättsbrott och dokumenterade omfattande övergrepp. Utöver det innehöll rapporten en rad rekommendationer, exempelvis att uppmana myndigheterna att ställa de ansvariga för människorättsbrotten inför rätta och att genomföra opartiska utredningar angående anklagelser om tortyr och andra liknande brott.
Efter att BICI-rapporten publicerades 2011 utlovade regeringen att genomföra rekommendationerna. Ett år senare tyder verkligheten på det motsatta och Bahrains myndigheterna har lagt reformförslagen på hyllan.
I stället för att uppfylla sina löften om reformer fortsätter myndigheterna med förtryck. I oktober 2012 kulminerade förtrycket genom ett totalförbud mot alla demonstrationer och sammanslutningar i landet, vilket strider mot rätten till yttrande- och mötesfrihet. I november drog Bahrains myndigheter in medborgarskapet för 31 oppositionella eftersom de hade “skadat landets säkerhet”.
– Omfattningen och arten av de övergrepp som begåtts i Bahrain sedan BICI kom med sina rekommendationer gör narr av landets reformprocess och visar på sprickan mellan retorik och verklighet. Det har blivit uppenbart att myndigheterna i Bahrain inte har viljan att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra reformerna, säger Hassiba Hadj Sahraoui, biträdande chef för Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.
Resultatet är att offren och deras familjer inte får rättvisa och gottgörelse.
Ett exempel är Roula Jassim Mohammed al-Saffar, en sjukvårdsanställd, som dömdes av en militärdomstol i september 2011 till mellan 5 och 15 års fängelse. Hon överklagade domen och frikändes så småningom av en civil domstol. Efter att hon greps den 4 april 2011 utsattes hon för tortyr i häktet. När Amnesty mötte henne i ett fängelse i Bahrain beskrev hon hur hon behandlades under förhöret.
– En kvinnlig polis kom in i rummet och sa att hon skulle binda för mina ögon och att hon skulle ta hand om mig nu. Sedan kom tre män in i rummet och började slå mig… Hon hade en elektrisk apparat i varje hand och slog mig med dem på båda sidorna av huvudet samtidigt. Jag kände mig yr och förlorade medvetandet. Jag minns inte vad som hände direkt efter. Sen förde de mig till ett annat rum och en av dem kallade mig för hora och förolämpade min familj … Den tredje dagen gav hon mig elchocker igen och frågade om jag deltagit i demonstrationerna. En annan kvinna började slå mig. Hon klippte mitt hår med en sax. Sedan brände de mitt hår. De slog mig och sextrakasserade mig genom att ta på hela min kropp… Detta fortsatte i fyra eller fem dagar.
Ett annat exempel inträffade den 17 augusti 2012. Då dog Hussam al-Haddad, en 16-årig pojke, efter att ha blivit skjuten dagen innan av kravallpolisen. Hans familj sade att han hade gått till ett närliggande café medan demonstrationer pågick i området. En familjemedlem som var närvarande påstod att en kravallpolis började slå med sitt gevär och sparka al-Haddad när han låg skjuten på marken. Hussam al-Haddad fördes till militärsjukhus och sedan till Salmaniya Medical Complex. Hans familj informerades om hans död runt klockan två den natten. Den 9 oktober fastställde den särskilda utredningsenheten att polisen som sköt på honom agerade i självförsvar när al-Haddad hade “attackerat” honom. Fallet lades därför ner.
Under de senaste månaderna har ett ökande antal tonåringar i åldrarna 15 till 18 år hållits inspärrade i fängelser och häkten för vuxna i Bahrain. Människorättsaktivister och andra aktivister som fördömer sådana övergrepp mot barn har vid upprepade tillfällen trakasserats och till och med fängslats för att de utför sitt arbete för mänskliga rättigheter och på ett fredligt sätt använder rätten till yttrande-, mötes- och föreningsfrihet.
Bahrain riskerar att hamna i en nedåtgående spiral av förtryck och instabilitet och står vid ett vägskäl. BICI-rapporten innehåller en färdplan för att styra Bahrain på vägen mot en rättsstat. Endast genuina implementeringar av BICI-rekommendationerna kan leda landet dit. Bahrains nära bundsförvanter, inklusive USA och Storbritannien kan inte längre gömma sig bakom BICI.